M A R R I

Vet ni vad som suger riktigt hårt?

Jo, jag är ju lite känslig när det gäller "vänner" fronten. Men man ska inte klaga! Jag älskar vännerna och människorna jag har runt mig idag. Helt underbara!

Jag vet att när du bytar skola, bytar jobb, bytar stad ja allt så är det en enorm risk att man inte håller kvar vännerna du hade innan. Någon du höll otroligt nära kan helt plötsligt bli främmande, nästan pinsamt att råka träffa på stan eller så... Även om man försöker.

Individ- Den du är- Du mognar, du förändras, du får nya erfarenheter, nya vänner. Men varför har så många problemet att istället för att växa som individ- förandras helt? Inte alls förknippas med den man var innan?

Men släpp det. Nu tänker vi på de som är precis som de var innan. De är precis den underbara människan man minns.
Ändå kan de inte förmås att umgås med en. Men jag försöker. Ändå är man inte en möjlighet att vara med.

 

Är det jag som förändrats? Är inte jag "Marri" längre? Har jag blivit den jag skrev om ovanför- Den helt förändrade som man inte kan ha kontakt med längre? 

Men jag känner mig som den jag var? Bara som en uppdaterad, bättre version. Marri 2.0.

Istället för att grina över detta ska jag bara ta tummarna ur röven. Man lägger inte krut på sådant längre helt enkelt.

Men känns lite surt att man grät glädjetårar över någon. Och man fick typ, kol tillbaka. "Tack för tanken. Ta en bit kol och tugga på den tills nästa gång."

Nä. Jag vet att vänskap från förr oftast inte håller. Men denna går att hålla. Det vet jag. Och jag vill ju...
Men jag kan inte hoppas på en kontakt man inte får energi ifrån. Man får väl ligga lågt tills man får ett tecken.

Conclusion: Idag är en helt okej dag.